Humla - några fakta hämtade ur en FN-rapport från 2013

(Ur United Nations Field Coordination Office (UNFCO). Mid Western Region, Nepalgunj, Nepal – 2013.)

(Hans Alm 2016-02-24)

 Humla är det till ytan näst största av Nepals 75 distrikt. Det är ett bergslandskap där endast knappt två procent av ytan är odlingsbar. Antalet invånare är 50 000 varav majoriteten 82 % är hinduer och 18 % är buddhister. De flesta buddhister bor i övre Humla, nära den tibetanska gränsen. De är av tibetanskt ursprung, och kallas Bothias. Övriga är av indiskt ursprung och kallas Chetris. Kastsystemet är officiellt avskaffat men är fortfarande förhärskande. Bothias räknas till den lägsta kasten. (Yangar ligger i övre Humla och alla barn i KMCHs skolhem där är Bothias.

Genom Humla går pilgrimsvägen till berget Kailash och sjön Manasarovar. Det är heliga platser för hinduer, buddhister och jainister. Karnali River flyter genom Humla. Den har sin källa nära Kailash och rinner ut i Ganges.

Huvudorten i Humla heter Simikot. Den ligger på nästan 3 000 meters höjd. Några vägar till och inom Humla finns ännu inte. Humla nås endast med flyg som kan landa i Simikot. Humla är bland de fattigaste och minst utvecklade av Nepals distrikt. Cirka 62 % av den manliga och 48 % av den kvinnliga befolkningen kan läsa. Det finns fortfarande barn som inte går i skola. Tillgången till hälsovård utanför Simikot är ringa. All matlagning sker med ved, det finns några små vattenkraftverk så flera byar har tillgång till elektricitet. Solenergi kommer mer och mer främst för belysning. Cirka 95 % av hushållen har inte tillgång till rinnande vatten i huset och cirka 40 % måste vandra över 30 minuter till en källa eller ett tappställe.

Huvuddelen av befolkningen lever av jordbruk och boskapsskötsel. Eftersom mycket få familjer kan leva på detta så är handel, insamling av medicinalväxter och säsongsarbete utanför Humla och Nepal vanliga alternativa sysselsättningar. Illegal försäljning av timmer till Tibet är en ganska vanlig inkomstkälla. Stora mängder har genom året sålts och avskogningen skapar betydande problem med jordskred m.m.

Eftersom man inte kan få tillräckligt med mat från det egna jordbruket är undernäring fortfarande vanligt. Cirka 60 % av barnen under 5 år bedöms vara undernärda och 15 % svårt undernärda. 53 % har blodbrist. (Sannolikt mycket osäkra data men en indikation på ett mycket svårt liv för många människor. Kommentar av HA.)

10 % av hushållen får skördar som räcker för ett helt år, 18 % får mat för sex till nio månader, en tredjedel tre till sex månader och 28 % får skördar som räcker mindre än tre månader. Per capita produktionen av mat täcker inte ens 25 % av behovet varför import från andra distrikt är nödvändigt. Behovet av inkomster från andra verksamheter är således betydande. 

 Det hårda klimatet särskilt i övre Humla med långa, kalla och snörika vintrar gör inte livet lättare. Där odlar man bl.a. vete, bovete, korn och potatis. Man har börjat plantera äppel- och valnötsträd för att dryga ut den egna kosten och för att sälja. Humla är en eko-region så kemiska medel och konstgödsel är inte tillåtet att använda.

Även om en stor del av befolkningen är analfabeter så går fler och fler av barnen i skola. 2011 hade 20 % av männen och 10 % av kvinnorna över 20 år gått ut klass 8. Motsvarande tal för de som gått klass 10 och fått ett s.k. ”School Leaving Certificate” är 9 % respektive 3 %. En uppgift om att skolåret 2011/12 bara var 165 dagar till följd av det hårda klimatet och många och långa helger låter ganska osannolik men kan säkert ha varit fallet för många skolor i regionen, dock inte för den skola som barnen från KMCH går i. 

Rapporten avslutas med en sammanställning av de största utmaningarna och de största möjligheterna.

De största utmaningarna.

Den svåra terrängen leder till att arbetet med att förbättra servicen och infrastrukturen tar mycket lång tid. Mycket av materialet som behövs måste flygas in från Nepalgunj eller Surkhet.

-        Utvecklingsprojekten har svårt att nå ut till dem som bäst behöver dem.

-        Det hårda klimatet är en svår utmaning för jordbrukarna som inte kan få fram pengar för att investera i effektivare utrustning och i nyheter som t.ex. växthus.

-        De som har avslutat college- eller universitetsstudier i Kathmandu eller andra städer återkommer sällan till Humla i brist på lämpliga jobb.

-        En ökad alkoholkonsumtion triggar kvinnomisshandel och skapar problem i många familjer. 

De största möjligheterna.

-        Ökad marknadsföring av Humla som ett mycket intressant turistmål och av vägen till Kailash och Manasarovar.

-        Kommersiell odling av kryddor och medicinalväxter.

-        Vägar skulle kunna underlätta export av ekologiska äpplen och valnötter till andra distrikt.

-        En formalisering av exporten av timmer till Tibet skulle kunna minska smugglingen.

En personlig reflexion.

Att få fram tillförlitlig statistik från områden som Humla är svårt. Vissa uppgifter måste således tas med en stor nypa salt. Dock indikerar uppgifterna att livet i denna region är svårt, osäkert och fattigt.  Insatser för att långsiktigt underlätta livet för den hårt prövade befolkningen är därför viktiga. En grund för detta är utbildning och hälsovård, vilket är KMCHs fokusområden.