Humla - några fakta hämtade ur en FN-rapport från 2013

(Ur United Nations Field Coordination Office (UNFCO). Mid Western Region, Nepalgunj, Nepal – 2013.)

(Hans Alm 2016-02-24)

 Humla är det till ytan näst största av Nepals 75 distrikt. Det är ett bergslandskap där endast knappt två procent av ytan är odlingsbar. Antalet invånare är 50 000 varav majoriteten 82 % är hinduer och 18 % är buddhister. De flesta buddhister bor i övre Humla, nära den tibetanska gränsen. De är av tibetanskt ursprung, och kallas Bothias. Övriga är av indiskt ursprung och kallas Chetris. Kastsystemet är officiellt avskaffat men är fortfarande förhärskande. Bothias räknas till den lägsta kasten. (Yangar ligger i övre Humla och alla barn i KMCHs skolhem där är Bothias.

Genom Humla går pilgrimsvägen till berget Kailash och sjön Manasarovar. Det är heliga platser för hinduer, buddhister och jainister. Karnali River flyter genom Humla. Den har sin källa nära Kailash och rinner ut i Ganges.

Huvudorten i Humla heter Simikot. Den ligger på nästan 3 000 meters höjd. Några vägar till och inom Humla finns ännu inte. Humla nås endast med flyg som kan landa i Simikot. Humla är bland de fattigaste och minst utvecklade av Nepals distrikt. Cirka 62 % av den manliga och 48 % av den kvinnliga befolkningen kan läsa. Det finns fortfarande barn som inte går i skola. Tillgången till hälsovård utanför Simikot är ringa. All matlagning sker med ved, det finns några små vattenkraftverk så flera byar har tillgång till elektricitet. Solenergi kommer mer och mer främst för belysning. Cirka 95 % av hushållen har inte tillgång till rinnande vatten i huset och cirka 40 % måste vandra över 30 minuter till en källa eller ett tappställe.

Huvuddelen av befolkningen lever av jordbruk och boskapsskötsel. Eftersom mycket få familjer kan leva på detta så är handel, insamling av medicinalväxter och säsongsarbete utanför Humla och Nepal vanliga alternativa sysselsättningar. Illegal försäljning av timmer till Tibet är en ganska vanlig inkomstkälla. Stora mängder har genom året sålts och avskogningen skapar betydande problem med jordskred m.m.

Eftersom man inte kan få tillräckligt med mat från det egna jordbruket är undernäring fortfarande vanligt. Cirka 60 % av barnen under 5 år bedöms vara undernärda och 15 % svårt undernärda. 53 % har blodbrist. (Sannolikt mycket osäkra data men en indikation på ett mycket svårt liv för många människor. Kommentar av HA.)

10 % av hushållen får skördar som räcker för ett helt år, 18 % får mat för sex till nio månader, en tredjedel tre till sex månader och 28 % får skördar som räcker mindre än tre månader. Per capita produktionen av mat täcker inte ens 25 % av behovet varför import från andra distrikt är nödvändigt. Behovet av inkomster från andra verksamheter är således betydande. 

 Det hårda klimatet särskilt i övre Humla med långa, kalla och snörika vintrar gör inte livet lättare. Där odlar man bl.a. vete, bovete, korn och potatis. Man har börjat plantera äppel- och valnötsträd för att dryga ut den egna kosten och för att sälja. Humla är en eko-region så kemiska medel och konstgödsel är inte tillåtet att använda.

Även om en stor del av befolkningen är analfabeter så går fler och fler av barnen i skola. 2011 hade 20 % av männen och 10 % av kvinnorna över 20 år gått ut klass 8. Motsvarande tal för de som gått klass 10 och fått ett s.k. ”School Leaving Certificate” är 9 % respektive 3 %. En uppgift om att skolåret 2011/12 bara var 165 dagar till följd av det hårda klimatet och många och långa helger låter ganska osannolik men kan säkert ha varit fallet för många skolor i regionen, dock inte för den skola som barnen från KMCH går i. 

Rapporten avslutas med en sammanställning av de största utmaningarna och de största möjligheterna.

De största utmaningarna.

Den svåra terrängen leder till att arbetet med att förbättra servicen och infrastrukturen tar mycket lång tid. Mycket av materialet som behövs måste flygas in från Nepalgunj eller Surkhet.

-        Utvecklingsprojekten har svårt att nå ut till dem som bäst behöver dem.

-        Det hårda klimatet är en svår utmaning för jordbrukarna som inte kan få fram pengar för att investera i effektivare utrustning och i nyheter som t.ex. växthus.

-        De som har avslutat college- eller universitetsstudier i Kathmandu eller andra städer återkommer sällan till Humla i brist på lämpliga jobb.

-        En ökad alkoholkonsumtion triggar kvinnomisshandel och skapar problem i många familjer. 

De största möjligheterna.

-        Ökad marknadsföring av Humla som ett mycket intressant turistmål och av vägen till Kailash och Manasarovar.

-        Kommersiell odling av kryddor och medicinalväxter.

-        Vägar skulle kunna underlätta export av ekologiska äpplen och valnötter till andra distrikt.

-        En formalisering av exporten av timmer till Tibet skulle kunna minska smugglingen.

En personlig reflexion.

Att få fram tillförlitlig statistik från områden som Humla är svårt. Vissa uppgifter måste således tas med en stor nypa salt. Dock indikerar uppgifterna att livet i denna region är svårt, osäkert och fattigt.  Insatser för att långsiktigt underlätta livet för den hårt prövade befolkningen är därför viktiga. En grund för detta är utbildning och hälsovård, vilket är KMCHs fokusområden.

Några fakta om Nepal och Humla

 (Hans Alm 2012-05-27)

(Uppgifterna har hämtats ur olika källor främst från ”nätet”. Källorna är ibland något motstridiga så alla data måste ses som ungefärliga.)

 NEPAL

Nepal har ca 30 miljoner invånare. Det ligger mellan Tibet och Indien med en yta motsvarande knappt en tredjedel av Sveriges. Det är avlångt ca 80 mil långt och mellan 10 och 20 mil brett.901 Nepal 600x333

 Landet kan indelas i tre olika naturområden a) höglandet i Himalaya-området utmed gränsen mot Tibet, b) Kathmandudalen och c) låglandet Terai utefter gränsen mot Indien. Ca 40 % är täckt av skog. Cirka 15 % används till bete och likaledes ca 15 % är uppodlat.

Mellan 1990 och maj 2008 var Nepal en konstitutionell monarki med hinduism som statsregion. En bristfällig demokrati med ett flertal misslyckade kungliga interventioner och ett maoistiskt uppror mellan 1996 och 2006 har skapat stora problem för landet.

I november 2006 startades under FN-ledning förhandlingar mellan de demokratiska partierna och maoisterna om en ny konstitution. Val till en ny Constituent Assembly – Nationalförsam-ling - kunde efter flera förseningar hållas i april 2008. Denna skall bl.a. arbeta fram en ny konstitution. . Denna skulle varit framme för flera år sedan men utredningsarbetet har ständig försenats och något förslag att rösta om förelåg åtminstone inte i maj 2012.

I valet till Constituent Assembly (CA), som består av 601 platser, fick Maoisterna (CPN/M) 220 platser, Nepali Congress Party (NC) 110 och Unified Marxist Leninist Party (UML) 103. Partier representerande de boende intill den indiska gränsen – Terai – fick 81 platser. Det kommer att finnas representanter från 25 partier i Nationalförsamlingen. Ett av Nationalförsamlingen första beslut var att avskaffa monarkin. Det var den 28 maj 2008.

Nepal har stora ekonomiska problem p.g.a. mångårig misskötsel och upproret från maoistgerillan. Ca 2 miljoner invånare flydde till Indien och ca 200 000 var flyktingar i eget land. Enligt uppgift stängdes ca 2000 skolor, vilket direkt påverkat ca 250 000 barns skolgång.

Nepal är ett av de fattigaste landen i Asien och ca 25 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Bistånd och pengar från emigranter räddar valutabalansen. Exporten består främst av textilier och turism.

Huvudstaden Kathmandu med omnejd har ca 1 milj. invånare.

Ca 80 % av befolkningen i Nepal är Indo-nepaleser och ca 20 % Tibeto-nepaleser inkl urbefolkningen bestående av bl.a. Newars och Sherpas. Ca 90 % är hinduer, ca 5 % buddhister och ca 3 % muslimer. Det officiella språket är Nepali. Förutom Nepali talas ca 20 olika språk.

Administrativt är Nepal indelat i 14 zoner som i sin tur delas i 75 distrikt. Humla ingår i zonen Karnali, som har fått sitt namn av floden Karnali, som rinner genom området. 

IMG 0233 350x263 IMG 0236 350x263
Terassodling i Kathmandudalen Den Buddhistiska stupan Bodhnath i Kathmandu

Utbildning

Ca 40 % av medborgarna över 25 år har inte gått i skola. Ca 65 % av männen över 15 år kan läsa. Motsvarande tal för kvinnor är bara ca 30%. Ca 25 % av flickorna går inte i skola. I de s.k. Rural areas som Humla är läskunnigheten klart lägre. Där kan endast ca 25 % av den vuxna befolkningen läsa. För kvinnor i Humla är siffran 8 %.

Många barn skickas utomlands till barnhem som erbjuder både uppehälle och utbildning. Det är inte ovanligt att föräldrarna luras och barnen hamnar i barnarbete och/eller prostitution.

Hälsovård

I tätorterna finns det oftast tillgång till läkare i små sjukhus eller mottagningar. Men det kostar normalt pengar om de inte drivs av NGOs. Ingen tillstymmelse till sjukförsäkring finns för vanliga människor. 

HUMLA

Humla är den högst belägna, mest avlägsna och nordvästligaste regionen i Nepal. Den gränsar mot Tibet. Regionens huvudort är Simikot. Den är nåbar endast till fots eller med flyg. Det är ca 10 dagsmarscher till närmaste bilväg i Nepal. Området saknar nästan helt infrastruktur som vägar, elektricitet, tele, vatten etc. Höjden över havet varierar mellan 3 000 och 4 000 meter med toppar överstigande 7 000 meter. Endast två procent av arealen är odlingsbar. På denna areal odlas främst potatis, rovor, majs, bovete och hirs. Jordbruk och boskapsskötsel är den huvudsakliga sysselsättningen.

Livet för befolkningen i Humla är extremt svårt. Växtsäsongen är kort och är inramad av en svår, kall och snöig vinter. – 15 grader i stenhus med vedspis som enda värmekälla kan nog kännas väl kallt. De är utsatta för en återkommande matbrist och flera invånare överlever vintern endast tack vare hjälpsändningar av ris från bl.a. FN via World Food Program (WFP). Tyvärr verkar mathjälpen inte föras vidare ut till de avlägsna byarna där den mest behövs. En stor del stannar på ”fel” ställen och når inte de behövande. Svält är således vanligt förekommande och enligt en källa lider ca 40 % av barnen av undernäring. Antalet invånare i Humla är ca 50 000. 

DSCN1070 350x263 Snbild frn Yangar 350x263
Byarna i Humla "klättrar" utefter bergssidorna  Det är ofta mycket snö på vintern

Många av Humla bornas problem sammanhänger med områdets svårtillgänglighet – det finns som nämnts inga bilvägar - och att befolkningen är fullt sysselsatt med att skaffa mat för dagen. En stor del av befolkningen migrerar, speciellt under vintermånaderna, för kortare eller längre perioder till andra delar av Nepal eller till Indien för lönearbete eller handel.

Befolkningen utgörs av Tibetan-talande Buddhister och Nepali-talande Hinduer som lever på de skogsbevuxna bergssluttningarna eller i byar med terrassodlingar på de branta bergssidorna. Buddhisterna har en mycket låg ställning i landet och är nepalesiska medborgare av kasten tibetaner.

Bergslandskapet med dess höga toppar och djupa gröna dalar med forsande vattendrag, skogar med ett rikt djurliv, Hindu- och Buddhisttempel samt stupor och andra heliga platser gör det extra inbjudande för bl.a. vandring och vildmarksturism s.k. trekking. Turismen i området kan således utvecklas och bli en viktig alternativ inkomstkälla för befolkningen. Pilgrimsvägen till Kailash och Manasarovar går t.ex. genom området. 

 Utbildning

Eftersom familjerna är inriktade på att producera mat för dagen kan man ofta inte avvara barnens arbetskraft för att låta dem gå i skola. Att besöka avlägsna hälsostationer har man varken tid eller råd till, så små problem kan ofta tendera att bli stora. Isoleringen och fattigdomen i den karga naturen gör att människorna endast har det nödvändigaste i form av mat och kläder.

Cirka 75 % alla över skolåldern är analfabeter. Bland kvinnorna är motsvarande tal över 90 %. Ca 50 % av barnen gick för några år sedan inte i skola över huvud taget, främst p.g.a. fattigdom. Av de barn som börjar i skolan går mindre än 10 % vidare till klass 2.

Många skolor saknar den mest basala utrustning för en skola såsom svart tavla, bänkar, läromedel och motiverade lärare. Lärarna kommer ofta från andra platser i Nepal och vill därför vara så kort tid i Humla som möjligt. Ofta uteblir de för långa perioder. Under inbördeskriget stängde maoisterna många skolor som inte följde deras ”läroplan”.

Situationen har blivit bättre de senaste åren och skolan i Yalwang där KMCHs barn går fungerar mycket bra och är enligt rektorn en av Humlas bästa skolor.

DSCN1102-320x2401 DSCN1140 350x263
Branta sluttningar och hissnande vackert  Det mesta av arbetet sker med hjälp av djur- eller människokraft

Hälsa

Bristen på utbildad hälso- och sjukvårdspersonal och den utbredda fattigdomen är en faktor som medverkar till de svåra hälsoproblemen. De viktigaste har sin grund i svår kronisk undernäring. Vanligt förekommande diarréer beror oftast på bristande hygien och renlighet. Många dör av hosta som utvecklas till lunginflammation. Den starka solen och bristen på A-vitamin leder till ögonsjukdomar.

Barn- och spädbarnsdödligheten är bland de högsta i Nepal. Utanför huvudorten Simikot finns det ingen möjlighet till att få tillgång till medicinsk hjälp vid barnafödande. Barnadödligheten beräknas uppgå till mellan 30 % och 40 %. Hälsostationer och skolor i s.k. Rural Areas som Humla fungerar ofta inte om de inte drivs eller stöds av NGOs. Tillgången till basal hälsoservice är således begränsad till några få byar nära distriktets huvudort Semikot där det finns ett sjukhus. Sammantaget är livssituationen i Humla sannolikt den svåraste i Nepal. Detta indikerar bl.a. följande sammanställning.IMG 2269 350x263På huvudvägen mellan Simikot och Yangar

Index för Humla i förhållande till de andra 74 distrikten i Nepal (1 är bäst 75 är sämst).

OMRÅDE                                                                               INDEX

Overall Composit Index                                                             74

Poverty and Deprivation Index                                                   73

Women´s Empowerment Index                                                 73

Socio-economic, Infrastructural Development Index                     72

Källa: ICIMOD/CBS/SNV 2003. (Jag har valt att inte översätta begreppen eftersom någon definition av dessa inte fanns i den artikel ur vilken uppgifterna är hämtade. Det torde dock framgå vad som menas.)

Humlas ranking har sannolikt inte förbättrats mycket sedan 2003. En FN-studie anger att Nepal är det tolfte fattigaste landet i världen. Då är det sannolikt ingen överdrift att säga att Humla är ett av de fattigaste distrikten i världen.